I alla tider finns det trender och ”nya tider”… Tänk vad snabbt man glömmer vissa saker och bara tar det som finns nu för givet. Och tänk att det går ”trender” i allt. Yuppiesjuka blev ADD blev utbrändhet blev..?
(Bilder ur tidningen Modern kommunikation - Hallå – människor, idéer, teknik, media. 1995)
Skeptiker påpekar gärna att det mesta som sägs på Twitter är nonsens. Det finns till och med undersökning(ar) som stödjer påståendet.
Med all rätt alltså. Det mesta som sägs på Twitter är meningslöst babbel. Precis som på lunchrestaurangen, golfbanan, frukostmöten och alla andra ställen där det knyts kontakt mellan människor. Affärsmässiga eller för nöjes skull.
Det triviala är inte typiskt för Twitter. Det är typiskt för mellanmänsklig kommunikation.
Det är bra att sociala medier får ta plats i de traditionella medierna tycker jag, som idag på GP debatt, även om man kan tycka olika om det som skrivs – vilket i och för sig är förutsättningen om det ska bli just ”debatt”.
Om nu myndigheter och företag (eller snarare personer som arbetar där) har problem med att kommunicera så tror jag inte att grundproblemet handlar om twitter. Det handlar i så fall om (o)förmågan att kommunicera på lämpligt vis, dvs från människa till människa – inte från myndighet/företag till människa. Det problemet finns även vad gäller mer traditionella sätt, exempelvis brev. Tyvärr.
Men det är faktiskt inte svårare än att alla kan lära sig. Visst kan både företag och myndigheter har stor nytta av sociala medier. Det är i alla fall min övertygelse.
Visst är det bra att vi får veta när det är reklam eller så kallade köpta åsikter vi läser. Därför måste reklam tydligt påannonseras i radio och TV och därför måste tidningsbilagor märkas med ”hela denna bilaga är reklam”.
Men vad är egentligen reklam, vad är en köpt åsikt och vad måste etiketteras med ”detta är reklam”?
Det är inte helt lätt att avgöra alla gånger. Oavsett det handlar om bloggar eller redaktionella medier.
Om Facebooks fortsatta framgång eller inte tvistar de lärde. En sak som jag tror kommer att bli om inte avgörande så betydelsefull för Facebooks fortsatta framtid är möjligheten för användare att ha olika konton eller liknande. Att man nu kan välja bort vänner från sin statusuppdatering är väl att se som ett steg i den riktningen, men det känns än så länge ganska klumpigt.
Problemet som jag tror finns och som behöver lösas är att människor har vänner och bekanta som hör hemma i olika sammanhang.
Vill man att ens chef ska känna till vad man gjort under semestern? Vill man att tjocka släkten vet vad man gjorde i fredags? Är det privatpersonen eller jobbjaget som nätverkar på Facebook? Ska man ha två olika konton eller kan man göra båda samtidigt?
På tal om vad som är vad så skulle man man nog kunna påstå att PR, reklam och journalistik har närmat sig varandra under de senaste åren. Det märks inte minst inom utbildningarna.
Sedan 80-talet heter det till exempel inte längre Journalisthögskolan utan JMK (Journalistik, medier och kommunikation). Journalistik varvas alltså med andra ämnen inom media och kommunikation. Dessutom finns en egen institution för reklam och PR, där man inte blandar in ordet ”kommunikation”, åtminstone inte i institutionsnamnet (men det finns en utbildning som heter Marknadskommunikationsprogrammet). Marknadsföring läser man dock på Handelshögskolan.
År 2000 bytte reklamskolan RMI (Reklam och Marketinginstitutet) Berghs namn till Berghs School of Communication. Idag är det alltså inte längre bara reklamutbildningar som erbjuds utan även utbildning inom strategisk kommunikation och PR. Nio år efter Berghs, 2009, bytte Sveriges reklamförbund namn till Sveriges kommunikationsbyråer (men de flesta PR-byråer känner sig nog fortfarande mer hemma hos Precis)
Undrar just hur det kommer att se ut om tio år. Vad kommer utbildningarna att heta då?
Det har nog alltid funnits en mer eller mindre skarp gräns mellan reklam och PR, PR och journalistik och mellan kommunikation och marknadsföring (åtminstone i den akademiska världen där man läser marknadsföring på handelshögskolan och kommunikation på journalistik- och medieinstitutionerna).
Kanske har det alltid funnits aktiviteter som hamnat mitt emellan eller på flera olika ställen (Vad är en kundtidning till exempel? Reklam, PR eller journalistik?), men allt prat kring sociala medier tycks ha gett liv åt diskussion och funderingar igen.
Vad är egentligen vad? Spelar det någon roll? Är det så att gränserna mellan exempelvis reklam och PR faktiskt blir mer allt mer diffusa, eller är det bara så att vi har svårt att göra en lämplig indelning när det kommer nya kanaler och medier?
Sociala medier och onlinekommunikation har satt fart på många intressanta företeelser och diskussioner som rör kommunikation och media. Egentligen inte något nytt, men det är intressant att frågorna tycks engagera så många fler nu.
Intressant just nu:
- Att gränserna mellan vad som är reklam, PR och (ibland) journalistisk är allt svårare att definiera (hur stort är behovet av att särskilja och varför?)
- Att följa utvecklingen av tidningarna på nätet och hur kommande affärsmodeller kommer att se ut. Pengar måste ju in om redaktioner ska finnas kvar..?
- Att det är valår och hur det kommer att märkas på kommunikationen i sociala medierna. Det blir ju något nytt för många, både politiker och väljare.
Jag blev lite nostalgisk av ordet ”gnuggbokstäver”. Googlade. Hittade en intressant pdf, från 1992. Då var det Desktop publishing (dtp) som var det heta.
”I all glädjeyra över den nya metoden att producera tryckfärdiga original; detta som brukar kallas desktop…”
”Med nya typer av laserskrivare med högre upplösning kan man få originalkvalitet utan att skicka disketten till ett sätteri…”
1992 är det lite av en revolution att desktop publishing gör det ekonomiskt möjligt för ”vem som helst” att ge ut en egen tidning till relativt låg kostnad. 2010 är det gratis för vem som helst att blogga.
Ordet ”kommunikation” : ursprungligen från latinets communis, gemensam, via communicare, meddela (Källa: Wikipedia).
I mer än tio år har jag jobbat med kommunikation, marknadsföring och annat som hör därtill. Kanske är jag insnöat intresserad av dessa områden, särskilt intressant är det att följa utvecklingen. Jättegammal är jag inte och det känns väldigt märkligt att jag faktiskt varit med om att göra annonsoriginal med gnuggbokstäver. Jag har även cyklat med html-filer på disketter för att uppdatera hemsidor eftersom ftp-programmen inte riktigt var att lita på då. Stenålder!
Den här bloggen är avsedd för mina funderingar om sånt som rör media, kommunikation, PR, marknadsföring, reklam, webb… och så vidare. Säkert kommer det att dyka upp en hel del annat också.
Till vardags driver jag en reklambyrå (eller kommunikationsbyrå om man så vill) och i denna min egen blogg kommer jag att skriva om allt det där som inte ryms i vår företagsblogg.
Kommentarer